Den första kullen närvårdarstuderande från den tvåspråkiga läroavtalsutbildningen vid Vamia utexaminerades 26.8.2022 i Jakobstad. Gruppen inledde sina studier i september 2020.
Inom läroavtalsutbildningen kan studeranden både arbeta och studera samtidigt. Examen avläggs på cirka två år.
Mischmaschet blev en sammansvetsad grupp
Vamia prövade för första gången på en tvåspråkig utbildning i Kristinestad. Den nya formen med tvåspråkiga studier fortsatte till närvårdarutbildningen i Jakobstad. Heidi och Inger, som deltar i intervjun, är båda tvåspråkiga studeranden. I gruppen fanns även enspråkiga från båda språkgrupperna. De studerande var i åldern 20 till 60 år.
Under studierna blev mischmaschet en sammansvetsad studiegrupp med god anda. Inte ens under distansundervisningen via Teams som coronapandemin förde med sig kände man sig avskärmad, eftersom känslan alltid var avslappnad och kamratlig när man sågs.
Heidi inledde sina studier bland de första under hösten 2020. Inger däremot kom med i mitten av studierna i januari 2021 och inledde utbildningen i två olika grupper:
– På måndagar var jag i en annan grupp och två dagar per månad i samma grupp som Heidi. Det första halvåret var ganska tufft, men jag klarade dock av det bra. Efter första delen när jag endast hade 2 studiedagar per månad, började jag jobba 100 %, berättar Inger.
– Det är bra att man själv får bestämma hur många procent man arbetar dvs. hur man klarar av att arbeta samtidigt som man studerar. Jag arbetade först 75 % vid sidan av studierna men sedan fick jag känslan av att jag orkar ännu mera. Redan efter ett halvt år började jag arbeta 85 % vid sidan av studierna, fortsätter Heidi.
Båda berömmer lärarna vid Vamia och är nöjda över det stöd och den uppmuntran de har fått av lärarna där. Även studiematerialet som har utarbetats av lärarna för utbildningen får beröm.
– Lärarna hjälpte oss framåt när det periodvis var svårt. Om det fanns något som man inte förstod, så kunde man ringa upp och fråga. Man fick alltid hjälp, berättar Inger.
– De var verkligen ett stort stöd och en trygghet. Man fick alltid ny energi av lärarnas uppmuntran. Det lämnade en bra känsla. Även om närvårdarstudierna bara är en ytlig del av vad sjukskötarna lär sig, så går man igenom mycket intressanta saker i utbildningen på en kort tid, säger Heidi.
Många olika händelser kan leda till utbildningen
Inger blev permitterad från sitt jobb som kock hösten 2020. I november blev hon av sin kompis tipsad om att de söker städare till Attendo Haga vårdhem i Nykarleby. Hon tog kontakt med vårdhemmet och fick genast börja arbeta som städare.
Då Inger hade arbetat knappa två veckor vid Attendo fick hon ett jobberbjudande av sin arbetsgivare under ett personalmöte om att få vikariera som närvårdare:
– Jag funderade nog om jag klarar det, men tog emot erbjudandet, konstaterar Inger.
Redan under nästa personalmöte frågade arbetsgivaren om jag skulle vara intresserad av att studera till närvårdare via läroavtal eftersom vikariatet hade gått så bra. Saken är klar, tänkte hon och tog tillfället i akt. I Ingers familj har även hennes mamma och syster arbetat inom hälsovården, så studierna inom branschen kändes som ett naturligt val.
– Jag behöver ha kontakt med människor. Även om våra klienter har demens och problem med minnet, så ger det också mig mycket att få hjälpa dem varje dag. I det här arbetet får jag umgås med åldringarna varje dag alltifrån morgonkaffet till eftermiddagens aktiviteter. Arbetet är mångsidigt, emellanåt diskuterar vi och läser eller lyssnar på musik. Arbetet utförs enligt hur klienten mår den dagen.
Det mest intressanta med arbetet är att ta reda på vad som för tillfället påverkar klientens mående: handlar det t.ex. om att demensen håller på att förvärras eller beror symtomen på något annat, berättar Inger.
– Precis! Närvårdarens arbete är tidvis ett verkligt detektivarbete. När något är avvikande så börjar man omsorgsfullt söka efter förklaringar vad det kan bero på, instämmer Heidi.
Vid diskussionen om klienterna och sårvård är de överens om att sårvård är intressant.
– Jag skulle vilja få vidareutbildning i sårvård. Jag tycker att det är intressant att följa med hur sårläkningen framskrider, om såret läker bra eller dåligt, vilken typ av material man ska använda och dylikt. Allt det här är intressant, menar Inger.
– Och att undersöka såret och peta i det! skrattar Inger och Heidi unisont.
Heidi å sin sida var företagare inom bageribranschen innan hon började på läroavtalsutbildningen. Företaget slogs hårt av pandemin och ägaren Heidi blev tvungen att göra många tuffa beslut, så som att permittera den anställde och själv som mamma till små barn jobba dygnet runt. Då bestämde hon sig för att ändra riktning på sitt liv.
Då fick hon passligt nog syn på staden Jakobstads annons i Facebook: Studera till närvårdare via läroavtal. Hon hade ingen tidigare erfarenhet från vården, men branschen kändes intressant. Heidi hade tidigare haft tankar på att studera till sjuksköterska. Hon tänkte att studierna till närvårdare skulle vara en bra start att komma in i branschen så hon sände in sin ansökan till utbildningen. Tiden gick och hon hade redan hunnit glömma saken när hon plötsligt i början av sommaren 2020 fick ett telefonsamtal av chefen vid hemvården i Jakobstad.
– De hade fått veta att jag var intresserad av att studera till närvårdare via läroavtal och ville erbjuda mig jobb, berättar Heidi.
En dag efter att hon blivit kontaktad från hemvården blev hon även erbjuden ett jobb inom småbarnspedagogiken. Hon ville ändå arbeta med åldringar, vilket ledde till att hon började arbeta inom hemvården i Jakobstad i augusti 2020.
– Av någon anledning har det alltid dykt upp olika möjligheter vid rätt tidpunkt för mig, som jag velat ta vara på eftersom jag är äventyrlig till min natur. Det kändes som att det här skulle vara en berikande och bra erfarenhet.
Inom hemvården var teamet väldigt kompetent både vad gäller sjukskötare och närvårdare. Där fanns möjlighet att få vara med och göra allt som man visade intresse för. Under det senaste året arbetade jag i rehabiliteringsteamet med klienter vars funktionsförmåga var nedsatt. Vi var en sammansvetsad och härlig grupp: 3 närvårdare, en koordinerande sjukskötare, 2 fysioterapeuter och en ergoterapeut. Tillsammans skötte vi om klienternas rehabilitering. Det låg mig varmt om hjärtat.
Vi har ett rätt stort ansvar som närvårdare. Vi stöder klienterna med funktionsförmågan och så att de klarar sig om de bor hemma. I många fall är vi samtidigt till stöd även för anhöriga, konstaterar Heidi.
Människan kan vara bra på mer än en sak
Heidi hade många järn i elden under våren. Hon var nöjd med sitt arbete inom hemvården, där hon skulle ha fått fortsätta arbeta. Hon blev även under våren erbjuden jobb inom bageribranschen. Därtill sökte hon in till yrkeshögskolan för vidarestudier, dit hon blev antagen.
Erbjudandet som bageriansvarig chef lockade mest i den livssituation som hon nu befinner sig i. Som mamma till två små barn kunde de nya studierna ha överbelastat henne.
– Nu har jag varit 3 veckor på mitt nya arbete och det känns bra. Det är trevligt att märka att jag är bra även på detta jobb och att människan kan vara bra på mer än en sak. Det är upp till en själv och beror på den egna inställningen, hur man klarar sig och lyckas. Nu kör jag på att jag är närvårdare-bagare-konditor och arbetar som bagare. Om jag ens litet får känslan av att jag vill något annat, så kan jag alltid söka in på nytt till yrkeshögskolan, funderar Heidi.
Även Inger har två yrken och hon har möjlighet att gå tillbaka till yrket som kock om hon vill. Det finns ett skriande behov av dem på arbetsmarknaden för tillfället. Ett annat alternativ skulle ha varit att fortsätta med en specialyrkesexamen inom äldrevård vid Vamia, men även hon har ett barn som behöver sin mammas stöd.
– Under semestern tänkte jag att nu är det bra att ta det litet lugnare en tid. Jag skulle kunna inleda studierna i nästa grupp om jag så önskar, säger Inger.
Lönar det sig att börja studera till närvårdare via läroavtal?
– Om det ens finns en gnutta intresse så lönar det sig definitivt att försöka. Det är en fin möjlighet att förena arbete och studier. För det mesta är man på jobb och lär sig genom arbetet. Under närstudiedagarna studerar man och träffar studiekompisarna och diskuterar de gemensamma erfarenheterna tillsammans. Det har varit givande att få lära känna nya människor. Det lönar sig definitivt, säger Heidi.
– Jag säger samma sak, skrattar Inger.